Veronica Hermansson är fysioterapeut på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Här jobbar hon med, och följer upp, utvecklingen hos prematura barn. – Hos för tidigt födda barn är hjärnan omogen och väldigt känslig. Det gör att de har en ökad sårbarhet och risk för utvecklingsneurologiska problem.
Tack vare ökad kunskap och neonatal intensivvård har överlevnaden bland extremt för tidigt födda barn i Sverige ökat kraftigt de senaste tjugo åren. Idag kan man rädda livet på barn som föds mer än fyra månader för tidigt. Man har också lärt sig mer om hjärnutvecklingen hos de prematura barnen och hur deras kognition, motorik, hörsel och syn påverkas av för tidig födsel.
En som följer barnens utveckling så snart de skrivs ut från neonatalavdelningen är fysioterapeuten Veronica Hermansson. Hon jobbar på Centrala fysioterapin på SÄS Barn- och ungdomsklinik sedan 2008, främst med utvecklingsneurologi och neonatal riskbarnsuppföljning. Vid det första mötet gör Veronica en bedömning av barnets spontanmotorik. Rörelser som automatiskt genereras av vårt nervsystem och som barnet har redan tidigt i fosterlivet.
– Man vill att det ska finnas en variation och komplexitet i rörelserna, eftersom det är viktigt för att gynna de motoriska banorna i hjärnan och hjälper till att utveckla den. Har inte barnet det naturligt försöker vi skapa positioner så att barnen får bättre tillgång till sitt eget rörelsemönster och instruerar föräldrarna så att de kan stimulera barnets motorik hemma, säger Veronica.
Sjuksköterskan Linda Nilsson: – Barnets tillstånd kan svänga snabbt, de måste övervakas
Ökade risker för prematura barn
De flesta av barnen utvecklas normalt, men ju tidigare födda, desto mer sårbara är de. Extremt för tidigt födda barn (mer än 3 månader för tidigt) löper större risk för försenad psykomotorisk utveckling, inlärningssvårigheter, ADHD, autismspektrumtillstånd och bestående påverkan på lungfunktionen. Hjärnans utveckling kan också påverkas av infektioner, näringsbrist, smärta och stress. Det finns även ökad risk för cerebral pares.
– Den lilla hjärnan kan förändras både till det bättre och sämre, så kommer vi in tidigt har vi mycket större chans att påverka utvecklingen positivt. Vi kanske inte kan inte ta bort själva skadan, men vi kan påverka rörelsemönstret hos barnet, som i sin tur påverkar nervbanorna i hjärnan, så att konsekvenserna troligtvis blir mindre, säger Veronica.
Första besöket hos fysioterapeuten sker runt vecka 36-38 i samband med utskrivning från neonatalavdelningen och det andra besöket runt 2-3 månader, korrigerad ålder. Alltså den ålder barnet skulle ha haft om hen var född på utsatt förlossningsdatum. Sedan sker träffarna runt 6 månader, tio månader, 18 månader, 2 år och 5, 5 år.
– För att träningen ska ge effekt behöver man väva in den i det dagliga omhändertagandet och där har föräldrarna naturligtvis en jätteviktig roll, säger Veronica.
Kan även behöva hjälp när barnet är äldre
Många av de för tidigt födda barnen får svårt att reglera och koordinera sin motorik även när de blir lite äldre.
– Ungefär en tredjedel av barnen födda före vecka 30 utvecklar så stora koordinationssvårigheter att man kan få en diagnos som kallas DCD, developmental coordination disorder.
Det innebär att barnen kan ha svårt med allt från att hänga med i aktiviteter med jämnåriga till att äta med bestick eller lära sig simma och cykla. I samband med skolstarten ökar kraven och då blir det ofta tydligare att många av barnen har det kämpigare.
– När vi ser att de här barnen har utmaningar i vardagen återkopplar vi till förskola och skola, så att barnet kan få hjälp och stödinsatser att utvecklas i sin takt, säger Veronica.
För tidigt födda barn är en växande grupp vilket gör att allt fler behöver mycket stöd. Något som är viktigt att inte glömma, menar Veronica.
– Det är svårigheter som inte alltid syns, men som belastar de här barnen en hel del. Det är en utmaning för skolan att kunna ta hand om dem och se till att det finns tillräckliga resurser.